Vad är lydnad?
I lydnadsklass tävlar man med hunden i fyra olika klasser (nivåer). I klass I, som är den lägsta, består programmet av grundläggande moment som att gå fot vid sidan, hopp och platsliggning. Även ett hanteringsmoment, där domaren ska kunna granska hundens tänder (så som sker vid utställning) ingår.
I klasserna II och III ökas svårighetsgraden successivt. Momenten blir mera avancerade, bland annat genom att hunden ska kunna följa förarens kommandon även på längre avstånd från denne.
På den högsta nivån, elitklass, ingår avancerade moment som exempelvis sändande till en ruta 25 meter från föraren och att genomföra komplicerade serier av utföranden. Även ett visst näsarbete där hunden ska identifiera och apportera förarens föremål bland en grupp främmande sådana finns i elitklassens program.
Hundens prestation vid varje moment betygsätts av en domare. Efter multiplikation av betygen med momentens koefficient (som beror av svårighetsgraden) summeras poängen. Beroende på totalpoängen tilldelas hunden första, andra eller tredje pris (eller i värsta fall inget pris alls). Detta är en kvalitetsbedömning som inte har med hundens placering i förhållande till de andra hundarna att göra. Flera hundar på en och samma tävling kan alltså få förstapris. Ett första pris berättigar hunden att starta i närmast högre klass. Många fortsätter dock att tävla i klassen tills tre första pris erövrats. Hunden får då ett så kallat lydnadsdiplom, i klass I ger det titeln LP I.
I elitklass kan tre första pris förutom lydnadsdiplom även leda till titeln lydnadschampion. Då krävs dock en del ytterligare meriter som inte kan fås av hund som är oregistrerad (ingen stamtavla) eller kryptorchid.
I elitklass arrangeras också årligen svenska mästerskap, dit endast den yppersta eliten lyckas kvalificera sig. SM alternerar mellan olika delar av landet. Ett SM är en stor folkfest, där de bästa hundarna i lydnad och agility finns till beskådan.
Hur tränar man sin hund i
lydnad?
Som vid all annan dressyr inom Brukshundklubben bygger inlärningen på hundens
naturliga förutsättningar. Den ska vara lustbetonad för såväl hund som förare.
Som grund måste finnas en god relation mellan förare och hund, och en bra
allmänlydnad. Brukshundklubben har en kursverksamhet där man redan från hundens
valpålder kan utveckla samarbetet mellan förare och hund. Hunden behöver inte
alls vara av brukshundsras för att göra goda resultat i lydnadsklass. Så gott
som alla hundar går att utbilda, om än kanske inte till absolut toppnivå, och
resultatet beror i stor utsträckning på förarens fantasi och tålamod.
Källa: Svenska Brukshundklubben